STUNDER
Små korta stunder. Av kaffedoft, tandkräm i handfatet och stressad morgonlämning. Det varma smset från kärleken, jäktet, matos, skärmtidstjafs och de fyrahundra skorna i hallen…
Livet pågår. Att kunna stanna upp och ta in stunderna i vardagen är verkligen en livskonst utan slut. Det är lätt att längta efter något bortom…mötet, veckan, hösten eller krisen. När det har löst sig. På riktigt liksom.
En kär lärare säger det så bra:
First extacy, then laundry…
De orden påminner om att det kanske är i vardagen som det verkliga guldet finns, mitt ibland smulorna, tvätten och läxläsningen. Där finns den varma blicken i köket mellan dig och din käresta, sexåringens nynnande, det överraskande ordet ”Tack” från tonåringen och ettåringens knubbiga varma armar runt din hals.
De stunderna är anledningen till att jag fotar. För att göra mina och dina vardagsmirakel eviga. Och skapa möjlighet att fylla våra inre liv med de varmaste berättelserna när vi behöver dem som mest. Tillsammans stannar vi tiden.
Tycker du om hur jag gestaltar livets små och stora tillfällen så skriv till mig och berätta om vad du önskar föreviga.
Jag som fotar heter Paola Törnaeus.
Behovet av att gestalta har funnits med sedan jag var liten. Jag har målat, tecknat, drejat, skulpterat och sysslat med silversmide i olika perioder i livet, men det var inte förrän jag fick min första son som jag och kameran inledde en kärleksrelation på riktigt. På ett ögonblick kunde jag frysa stämningar, blickar, känslor och sammanhang och i min takt leka fram den berättelse som ville bli berättad med ljus, nyanser, struktur och kompositioner. Det är verkligen ren lycka att plötsligt se gestaltningen i tanken ta form i det yttre.
När jag fotar är min önskan att du går därifrån och har fått något mer än bara bilder med dig. Kanske en lugn stund med dig själv, sköna fniss och skratt med barnen eller bara möjligheten att få vara nära din käresta en stund.
Upptill glädjen i skapandet har fotandet också blivit något av en existentiell tröst för mig, som komplement till orden. Ett bilddokument över livet – direkt och sårbart – rakt in i hjärtat. Som jag vill ha det.
När jag inte fotar så försöker jag så gott jag förmår att andas, inte trassla till livet alltför mycket och lägga märke till de innerliga stunderna i vardagen med två små busiga pojkar, två sköna bonustonåringar och en kär man i radhus i västra Göteborg. Och så jobbar jag som psykolog.
Varmt välkommen hit!
Paola
